Släktföreningens Historia

_______________________________

 

Almqvistska släktföreningens historia

________________________________________________________

 

 

Den 22 november 1952 bildades den Almqvistska släktföreningen och samlades till det första släktmötet på Skansens Nyloft, Stockholm. Från sitt grundande har föreningens medlemsantal vuxit från ett sjuttiotal till över trehundratrettio idag. Det är naturligtvis oerhört roligt att så många är intresserade av att vara medlemmar i föreningen och att medlemsantalet sakta men säker ökar.

 

Redan när föreningen bildades hade ”the founding fathers” ett klart syfte med föreningen. Den skulle verka för sammanhållningen inom släkten, ta tillvara gemensamma släktintressen, utföra forskningar i släktens historia och lämna ekonomiska bidrag, exempelvis för studier.

 

Bildandet och de första 60 åren

 

Släktförening bildades i november 1952.

 

Bakgrunden var ett brinnande släktintresse hos överste Sven Almqvist, son till Robert Almqvist (universitetsbibliotekarie och en av delägarna i Almqvist & Wiksell) som redan år 1907 hade sammanställt en ”Tabell öfver Smålandsslägten Almqvist”.

Sven var starkt påverkad av faderns intresse för släkten och för släktforskning och det föll sig naturligt för honom att ta vid där fadern hade slutat vid sin död år 1939. Under 40-talet fortsatte Sven att kartlägga släkten och idén att bilda en släktförening föddes.

 

Han presenterade sina tankar för släktens huvudman Karl Almqvist i Göteborg och dennes syster Sophiasystern Berta Almqvist och fick gehör för sin idé. Att han vände sig till Karl torde bero på att denne var att betrakta som släktens huvudman något som gav hon betydelse och tyngd i detta sammanhang. Viss betydelse hade säkert också det faktum att såväl han som hans syster var barnlösa. En donation till släktföreningen vore tänkbar.

 

Såväl Karl som hans hustru Anna stöttade helhjärtat Svens initiativ, såväl praktiskt som ekonomiskt. Karl fördes fram av Sven som en frontfigur vid inför bildandet.

 

Karls syssling Ernst Almqvist som också bodde i Göteborg kom snart att ingå i den lilla kretsen som började planera inför stiftandet. Vid ett sammanträffande mellan Ernst, Karl och Sven hos Karl i Göteborg den 9 augusti 1951 diskuterades ”ett av Dig framställdt förslag att undersöka intresset hos medlemmarne för ett sammanträffande”. Citatet är hämtat från ett brev från Karl till Sven 23 augusti 1951. Karl skriver i samma brev angående omkostnader i samband med släktmötet:

”Härvid kommer gifvetvis en del kostnader att uppstå och få vi nu bekräfta, att vi äro villiga bestrida dessa intill ett belopp av högst 200 kronor på hvardera Ernst och mig.”

 

Sven i Stockholm stod för det vetenskapliga underlaget och allt praktiskt arbete. Karl och Ernst i Göteborg kom med synpunkter, uppmuntran och pengar.

 

I november 1951 skickades en förfrågan ut till alla då kända ättlingar till den förste ”Almqvisten”, lektorn och kyrkoherden på Visingsö Harald Almqvist, tidigare Harald Månsson, (1657 – 1711), för att efterhöra om intresse fanns för ett släktmöte där ”frågan om bildandet av en släktförening skulle kunna närmare dryftas”. Uppropet var, förutom av de tre nämnda herrarna, även undertecknat av Harald Almqvist.

 

Hur han kom in i bilden framgår av ett brev till Sven från Karl i oktober 1951, i vilket han uttrycker sin egen och Ernsts uppfattning nerifrån Göteborg: ”Vi tro att det skulle bli starkare effekt, om det funnes ett namn från en framstående person i Stockholm, som kunde underskriva cirkuläret. Du känner Stockholm bättre än vi och kanske vet någon. Kammarrättsrådet?” Kammarrättsrådet Harald tillfrågas och svarar: ”Naturligtvis ställer jag mig som undertecknare på uppropet, vilket enligt mitt förmenande fått en synnerligen lämplig avfattning.”

 

Uppropet var alltså undertecknat av Ernst Almqvist (civilingenjör, Göteborg), Karl Almqvist (överingenjör, Göteborg), Harald Almqvist (kammarrättsråd, Stockholm), och Sven Almqvist (överstelöjtnant, Skövde).

 

Den ursprungliga tanken var att det första släktmötet skulle äga rum i Gränna under sommaren 1952. Dessa planer stötte emellertid på problem eftersom det bl a visade sig att ett flertal intresserade äldre släktingar ansåg det vara mycket invecklat och tidskrävande att resa till Gränna redan samma sommar.

 

Släktmötet skulle också sammanfalla med 300-årsfirandet av Gränna stad i juni 1952 vilket riskerade att förorsaka praktiska problem. Risken förelåg att endast en mindre skara släktingar skulle kunna deltaga. Motvilligt ändrades planerna och mötet ägde slutligen rum i Stockholm lördagen den 22 november 1951.

 

Antalet anmälda deltagare var hela 90 personer.

 

Samling skedde hemma hos kammarrättsrådet Harald Almqvist och hans hustru Harriet (den nuvarande ordförandes farföräldrar) på Strandvägen 53, varefter middag intogs i Nyloftets herrgårdsvåning på Skansen. Smoking var anbefallt och åldersgränsen var 18 år. Priset för middagen bestående av varmrätt och dessert samt rödvin, sherry och kaffe, var kr 19:50 inkl betjäningsavgift.

 

Efter middagen följde släktmötesförhandlingar. De församlade biföll enhälligt förslaget att bilda Almqvistska släktföreningen. Till ledamöter i den första styrelsen valdes:

 

• civilingenjör Ernst Almqvist, Göteborg, ordförande,

• överstelöjtnant Ebbe Almqvist, Stockholm, vice ordförande, (född 1887)

• överstelöjtnant Sven Almqvist, Stockholm, sekreterare, (född 1903)

• jur. kand. Sven Almqvist, Stockholm, skattmästare,(född 1923)

• fru Anna Örström, född Villner, Bromma

• civiljägmästare Lars Almqvist, Lerum (född 1903)

 

Vid detta första möte antogs de nya stadgarna som skickats ut i samband med kallelsen. Syftet med släktföreningen skulle vara:

• att verka för sammanhållning inom släkten

• att tillvarataga gemensamma släktintressen

• att föra ett fullständigt släktregister och utföra forskningar i släktens historia

• att genom bildandet av en släktfond bidraga till släktens självhjälp

Några smärre stadgeändringar under årens lopp har inte påverkat föreningens

huvudinriktning som än idag är densamma som år 1952.